måndag, december 19, 2005

Palekings bevingade ord continues

Nu inför julen tycker vill jag dela med mig av ett bevingat ord som puffen kläckte i lenins soffa (i vilken jag för övrigt har sovit i)
*Jag håller alltid tummarna för kärleken*

Betty fick en tår i ögat


Jag vill gärna höra mer om avbrutna hångel - har ni tänkt på det - det är en sjukt bra inledningsscen i filmen/boken om Palekings

7 kommentarer:

Erik sa...

Avbrutna hångel? hur då? vaddå?

klenin sa...

Så sent som för ett par år sedan råkade jag ut för mitt livs första tandkrock. Då såg jag plötsligt sanningen i vitögat, dumpade den italienske pizzabagaren och gick ensam hemåt i gryningen.

Anonym sa...

Om sanningen ska fram så var jag med om en snarlik situation samma kväll som den Lenin skriver om ovan.
Tre skillnader dock:
1. Det var en italiensk servitör
2. Det var inte tänderna utan en tungpiercing som var mitt wake-up call.
3. Jag såg sanningen i vitögat, insåg att sanningen var ganska tråkig och fortsatte där jag blivit avbruten.

Betty sa...

Jag ligger under ett täcke i en lada, full med med trummor mixerbord. Det är kallt och jag ligger direkt på golvet...på något sätt lyckas jag ändå somna. Bredvid mig ligger en pojke som är snygg.

Egentligen skulle jag sova på ett 5-stjärning hotell gratis.

Jag väcks av att en brunmustig italiensk pappa står i dörren, vars nedre list mina fötter slår emot. Han tittar ner. På mig.

Jag säger: Hello, I äm Elisabeth from Sweden.

Erik sa...

Jag tror aldrig jag aktivt avbrutit ett hångel. Både på gott och ont kanske...

emma d sa...

När jag och min stora gymnasiekärlek var på vår första dejt åkte vi skridskor på en is som precis lagt till. Till en början skötte vi oss och var försiktiga men efter ett tag tyckte vi att det blev för mesigt så vi åkte ut en ganska bra bit på sjön och hånglade lite. Efter en stund såg jag hur det började gå stora sprickor i isen runtomkring oss. Jag fick panik och lyckades rädda mig genom att springa iväg på mina skridskor. När jag kommit i säkerhet vände jag mig om och fick då syn på stackars Uffe som ramlat genom isen, stackaren stod där med vatten upp till midjan. Gissa om han såg förvånad och arg ut… Som tur är var det en väldigt grund sjö så allt gick bra men det är en fågelsjö och vattnet stinker fågelbajs. Uffes skidbrallor och skridskor stank efteråt. I bilen på väg hem från dejten satt Uffe och luktade fågelbajs och surade medan jag skrattade så jag grät. Tog ett tag innan jag fick hångla med honom igen…

Anonym sa...

skit en story med kärlek hångel is humor och bajs - sjukt bra