Vinthunden är det nya rådjuret

Ni vet hur det är. Plötsligt finns ett visst fenomen överallt, oavsett om det handlar om gratisfester, risotto eller heta danskar.

Någonstans i slutet av förra året tyckte jag mig t ex se rådjur överallt, till synes helt utan samband. Det dök upp i Marcus Joons fanzine NAÏVE, i K3:s kursbroschyr, i ett fotoreportage i Venue, som silhuetter i den snirkliga, grafiska trenden som till sist exploderade i de här vinyldekalerna man kan klistra på väggen och som nyckelringar på Lagerhaus. Kanske ville jag omedvetet nyansera det här lite men ändå haka på trenden, för i början av 2006 var jag väldigt nära att köpa en stor klädhängare i form av en stiliserat par älghorn. I somras fingrade jag på en mindre, knallgrön hängarvariant i form av renhorn. Båda hängarna vittnar om att fenomenet verkar ha existerat även i Köpenhamn.

Men nu verkar den lite oförklarliga trenden vara på avmattning. Istället tycker jag mig se vinthundar här och var. Jag som i princip aldrig har kommit närnare den typen av djur än när jag för fyra år sen lärde känna Tim, brittisk greyhound racing-kommentator.

En annan rolig sak i sammahanget är att när man bild-googlar på en sån här jycke så får man bland annat upp den här killen, som uppenbarligen går under namnet "Malmös vinthund". Honom har jag däremot inte sett ännu.