Jag mår lätt illa. Det är någon av mina kollegor som har sprutat på sig parfym som jag inte riktigt uppskattar doften av. Jag kräks.
Puffen frågade mig igår hur jag hanterat situationen med tidningsutlämnarna. Jag tyckte till idag att situationen varit oförändrad. Mina tankar om gerillakrigsföring lades innan helgen på hyllan. Men så igår så började jag ana oråd. En kvinna som arbetar för Metro står och ropar: Metro, Metro, Uppdateras! Vad då uppdateras? Det är ju inte så att de står och delar ut Internet direkt. Vad menar hon? Ljuger hon? Är det något jag inte fattar?
Så om detta inte vore nog. Tidningarna strikes back. De använder skumrask metoder, slag under bältet. De tar in Per Krakow i spelet. Jo visst. Per Krakow, rep. för Punkt.se på Möllevångstorget. En bekant. Igår stod han där och garvandes delade ut tidningen. Jag lyckades parera honom och cyklade tomhänt därifrån. Idag fanns ingen återvändo. Han kom i fatt mig vid rödljuset. Så nu är jag på väg till lunchrummet. Under armen har jag en tidning. Fan. Jag är besegrad.
tisdag, november 14, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Innan dess har han stått på Södervärn vid i en månads tid. Jag har låtsas att jag aldrig sett människan tidigare för att sedan hälsa glatt på honom under kvällstid.
Det hade varit enkelt att säga "Hejhej!Nej tack förresten". Men det gör jag inte.
P K är ju en gjuten rep, alla hans KB-vänner som hatar blir helt plöstligt tvungna att ge upp.
Som vanligt har jag svar på det mesta. Kvinnan vet inte vad hon säger, hon talar i tungor eller hanterar inte svenska språket fullt ut. (Kanske för att personen läst för mkt Metro. Vilken riktning vi skulle kunna hacka vidare här förtäljer inte historien. Integration, språktester, allmänbildning eller skolsystemet? Men det kan vi gräva i en annan gång) Ok, men varför säger man inte "hejhej, nej tack"? Gör man någon en otjänst om man inte tar emot en tidning så får man väl kasta den i närmsta papperskorg.
"Stockholm regnar bort" i fler avseenden än långa köer, 7elevens och bostadspriser. "Din jävla trivselfascist, du kommer att bli utskrattad i Stakka" som en vän sa när jag hälsade glatt i kiosken borta på Värnhem. Personligen skulle jag nog tycka det var trevligare att någon bekant hälsade glatt utan att ta en tidning än att någon rycker en tidning utan att se mig i ögonen.
Vidare i anknytning till tidigare post så kan man ju då fråga sig om Malmö börjar bli lite för litet. Jag är inte heller alltid jättepigg på att hälsa hit och dit på stan och låtsas ibland att jag inte ser folk och fä. Det är ganska varmt här i södern och jag är inte speciellt sugen på Stakka-klimatet. Fan, det är väl som vi sa Anna; Det blir aldrig riktigt bra?
...när Stockholm... har blivit kaaaaaaaallt...
Pst, Krakau heter han ju.
neeeeeej betty, du får inte lämna mig ensam i kampen om det offentliga rummet
Nej då, kampen har inte ens börjar. Och nu har jag fått en idé. Återkommer senare idag i en ny post.
Skicka en kommentar