På tok för länge sen kära ni. Men så blir det när man bosätter sig i två städer, samtidigt. Varken malet eller blandat, eller vad det nu kan tänkas heta.
Nu ska jag gå ut och köpa mig en lunchpaj. Samtidigt som jag stoppar en Emser i munnen och tänker på min kära gamla farmor. Hon gillade den rosa pastillen, hon, när hon levde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar