onsdag, januari 30, 2008

Dagens statement och en fundering


I säker ton från skrivbordet framför mitt: "Man blir ju så glad av kameler." Jag vet inte om jag blir det.



I övrigt har jag funderat en del på det här med OBS-klasser. När försvann dem? På högstadiet tackade många sin lyckliga stjärna att de inte hade Hasse F som lärare - en minuts försening och han drog sin enordiga standardreplik: "OBSen!"

Inget för stackarna att diskutera, det var bara att pallra sig ner till det lilla kyffet, långt ner i huset bredvid musiksalen, och klottra på bänkarna bredvid de tuffaste killarna med snus, trasiga jeans och hockeyfrilla. Nä, jag behövde aldrig gå dit och jag hade heller inte Hasse, men alla kände till detta rum som gud glömde och det var inte utan skräckblandad förtjusning man försökte kika in där ibland.

Minns ni nåt liknande? När försvann OBS-en? Finns de kvar i någon form alls? Bara OBS-en, vilket ord. OBS-barn.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Nej, de finns inte längre.
Det var väl kanske inte så pedagogiskt och icke-kränkande med OBSklasser.

idag ska alla sitta i samma klassrum oavsett förmåga, sedan kan man få extrastöd och så vidare, men man sätter inte en OBSstämpel på ungarna idag.

Boogie sa...

försvann typ 194 med ny läroplan och nya mål för skolan, tror jag, men ibland önskar jag dem tillbaka, inte för jag tror de gör å mycket gott, utan för att slippa vissa snusande, sms:ande drasuter som mer liknar kameler än elever.

Och jo fan blir man glad för kameler dvs riktiga, de är så konstigt formade på nåt sätt.

Anonym sa...

Men om vi talar om konstig form - Giraffer, vad är det liksom?