Så stod det på stammiskorten som jag och Betty fick i, säg, januari 2000. Eller okej, Betty blev erbjuden ett i kassan, jag hade gått före och backade tillbaka när jag hörde vad som erbjöds, pockade ogenererat på uppmärksamhet och fick, efter att Totte sagt ett "hon är för blond" till Betty, lite sådär halvt på nåder också ett kort. Förresten kanske det där med hårfönen står på mitt nuvarande kort också.För nåt år sen förlängde jag det på Vinylbaren, över en öl tillsammans med Puffen. Det nya kortet har jag nog använt exakt en gång. Det var på min födelsedag och jag och Emma E (Sthlms-Emma) gick rakt igenom lokalen och sen hem. Nu har jag visst två specifika kvällar på mig att byta in det mot ett nytt. Jag har förresten aldrig förstått det där med hårfönen, och dessutom tycker jag att trattfönen är det bästa som har hänt sen rostat bröd, som Christian W hade uttryckt det.
Jag tror att det är dags att klippa banden. Säga hejdå till sunk och nostalgiskt behålla minnena av mediehorande med lokalkändisar, leenden och allmänt barsnuttande, berusade studenter och den gången när jag gjorde bort mig för Anders Wendin. Tack och hej KB. Vi hade det fint när det begav sig, du och jag. Men nu, nu får det nog vara bra.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar