En lektion i lokalhistoria

Egentligen borde väl "lärar-Johan" hålla i denna lektion 1A vi ska ha idag. Men eftersom han lyser med sin frånvaro vad gäller kommentarer på "doktorand-Jakobs" post om Malmö, så känner jag mig manad. Tror att det är först nu jag själv är mogen för ämnet. På gymnasiet när vår lärare läste högt ur läroboken, räckte jag alltid upp handen och undrade om jag kunde gå någon annanstans och läsa. Jag hatar högläsning.

Vi börjar från början i ortsnamnet, vilket jag vet att fler än Jakob undrat över senaste tiden.

Malmö betyder just "sandhög". Det var på de dåvarande sandhögarna vid den nuvarande Pildammsparken som de äldsta malmöborna slog sig ner. Första gången som namnet Malmö nämns är i ett brev från 1100-talet och platsen omtalas då som en by. Hundra år senare talas det om ett övre och ett nedre Malmö, varvid det nedre låg vid havet och efterhand skulle utvecklas till den kvartsmiljonstad vi nu ser (Källa).

Sillfisket och Skånemarknaden spelade stor roll för den tidiga utvecklingen i staden Malmö, som växte snabbt och blev den ledande skånska handelsstaden redan kring 1300. Medeltiden var en gyllene tid för Malmö, framgångarna grundade sig främst på sill och handel. Sillen skyfflades med träskovlar direkt ur havet i båtarna och handeln blomstrade med sillfisket som bas (Källa).En andra storhetstid för Malmö inträffade under 1500-talets första del. Sjöfart och handel hade goda tider, inte minst därför att hansestädernas privilegierade ställning försvagats. Dansk spannmål efterfrågades, särskilt i Nederländerna, och utförsel av stalloxar spelade också stor roll (Källa).

Malmö upplevde en mycket hastig tillväxt under 1800-talet och 1900-talets början och har sedan 1870 varit rikets tredje största stad. Folkmängden uppgick 1870 till 25000 personer, passerade i början av 1910-talet 100000 och kring 1950 200000. Mamlö utvecklades mycket gynnsamt som handels- och hamnstad och blev under 1800-talet Sydsveriges ekonomiska centrum. Fram till seklets mitt dominerade den inrikes spannmålshandeln, men därefter tog utrikeshandeln över, till en början med en betydande havreexport till Storbritannien. Efter 1870 ersattes spannmålen av kreatur och smör (Källa).

Men Jakob du har rätt allt har inte varit guld och gröna skogar för Malmös utveckling:

1658 är ett ödesår inte bara i Skånes utan också - och i synnerhet - i Malmös historia. Sverige erövrade Skåne, Blekinge och Halland från Danmark och Malmö förvandlades i ett slag från det danska rikets andra stad till en provinsstad i Sverige, långt från centrum och utan betydelse. Krig och farsoter plågade malmöborna under den första svenska tiden. Befolkningstalet sjönk och nådde till slut ett bottenläge år 1713 med 1064 skattepliktiga (Källa).

Att bara 1000 personer bodde i stan ska ses i ljuset av att man 200 år tidigare hade hela 5000 invånare. Tänk vilken drastisk minskning! Sedan i slutet av 1800-talet byggde man en större hamn, Kockum såg dagens ljus som Puffen så klokt menade bidragit till stans utveckling. Först 1856 fick man det första tåget till Lund, vilket kanske delvis kan förklara varför Malmö redan då var en populärare stad. Vetenskap må vara viktigt men det ger inga snabba pengar.

Om ni vill veta ännu mer om Malmös historia föreslår jag att ni använder det eminenta sökvertyget Google.

Ps. Sprid ordet om att jag gärna ser att folk som inte känner mig kallar mig "Slamp-Betty" eller "Neger" när de talar om mig eller med mig.